När denna artikel skrivs så har studien av Dustin Joubert precis släppts men är fortfarande inte publicerad i tryckt format i en vetenskaplig tidskrift utan enbart digitalt än så länge, den är “Published ahead of print” som det så vackert heter.

Sedan tidigare finns det en del forskning på Nikes Vaporfly då de var först ut med den nya teknikens skor med ett speciellt skum i sulan och kolfiberplattor inbyggda i skorna för att hjälpa löparen. Numera har så gott som alla större företag som tillverkar löparskor, en egen version av med tjockare sula (mellansula) med en (eller fler) inbakad kolfiberplatta. Låt oss för enkelhetens skull kalla dessa skor för kolfiberskor framöver.

Forskarna i denna studie köpte 7 par skor och jämförde dessa mot ett par vanliga löparskor. Det forskarna undersökte var löpekonomi genom att mäta syreförbrukningen vid en given hastighet 3:45-tempo (16km/h) som var väl under tröskelfart. Deltagarna var 12st män som alla testade alla skor i randomiserad ordning vid två olika testtillfällen och forskarna mätte då deras syrekonsumtion med varje skomodell.

Skorna som testades var:

Asics Metaspeed Sky

Nike ZoomX Vaporfly Next%

New Balance Fuel Cell RC Elite

Hoka RocketX

Asics Hyperspeed – Jämförelsesko utan kolfiberplatta

Brooks Hyperion Elite 2

Saucony Endorphin Pro

Nike Air Zoom Alphafly Next%

Samtliga kolfiberskor var inom 18g från Asics HS så viktskillnaderna var minimala. Forskarna valde aktivt att inte matcha vikten på alla skor eftersom det inte finns något realistiskt i det. Ingen ökar självmant vikten i sina skor och vikten i sig är något som inte har någon betydelse när det kommer till denna typ av skor, mer om det längre ner.

Jämförelsen

Deltagarna sprang 5min i varje skomodell vilket gav ett pass på 8x5min (7 kolfiberskor + 1 vanligt par) med 5min vila mellan varje set. Hastigheten var fast på 3:45min/km (16km/h) vilket är tillräckligt snabbt för en effekt då det enligt tidigare forskning visat effekt på både 14km/h och 18km/h. Varje deltagare besökte labbet två gånger och under andra besöket sprang deltagaren i omvänd ordning med skorna jämfört med första besöket. Och nej, de sprang inte baklänges under andra försöker. det paret de hade först vid test 1 hade de nu sist vid test två. Detta gjordes för att ta höjd för eventuella skillnader i löpekonomi orsakat av uttröttning. Forskarna använde datan från 4,5min av varje 5min löpning då första 30s kan vara lite mer “instabila” innan löparen kommit in i en given rytm. 

3:45min/km var under löparnas OBLA (4mmol/L). Forskarna mätte även laktat efter varje 5min löpning under själva testet för att säkerställa att löparna höll sig under OBLA och inte ackumulerade laktat som kan påverka syrekonsumtionen och således löpekonomin.

Medelvärdet för laktat var 2,1 mmol med högsta uppmätta värde 3.0 mmol/L, dvs de sprang på en intensitet som var en bra bit under tröskel. Deras personbästa på 5km låg på 16min (+/- 30s) vilket motsvarar ~3:05-3:15 min/km.

Resultat

Det första man direkt noterar är att det inte finns någon korrelation mellan skornas vikt och energikostnad. Den sko som hade mest sänkning i syrekostnad var också den tyngsta (240g) så vi kan säga att lägre vikt inte korrelerar med ökad prestation, om något så tvärtom i detta fallet. Men överlag ingen korrelation mellan vikt och prestation utan det är andra saker som är viktigare.

Nummer två är att det finns ett ganska brett spann på hur folk presterar med olika skor. Nu är det enbart 12 löpare med individuella variationer i löpsteg, löpkadens, fotisättning och fotens utseende. Men det visades ändå ganska tydliga skillnader mellan skorna på gruppnivå.

Hoka RX och Brooks HE2 var inte signifikant bättre än den traditionella löparskon (Asics HS). De sänkte syreförbrukningen 0,08% och 0,53% vardera.

New Balance och Saucony sänkte syreförbrukningen ca 1,5% (1,37% & 1,48%). Det var signifikant mer än den traditionella skon och ändå något som absolut kan märkas av. På den submaximala löpningen under tröskelfart som löparna sprang på så kostade det 50-52ml/kg/min att springa. 1,5% på detta motsvarar en besparing på 0,75ml/kg/min. Din pulsklocka hade avrundat uppåt och du hade fått +1ml i syreupptag här 😉 Dustin Joubert mätte även löpekonomi i watt per kilo kroppsvikt vilket är ett mer korrekt sätt att mäta, dessa värden presenteras på tredje raden i tabell 2 i studien (som är fritt tillgänglig) och förbättringarna i procent är likvärdiga även mätt i w/kg.

De skor som presterade absolut bäst var Asics MS (2,52%), Nike VF2 (2,72%) och Nike AF (3,03%).

Så vi har 3 par skor som presterar 2,5% bättre. eller mer, jämfört med vanliga skor. Och 2 skor som ligger på knappt 1,5% bättre samt 2 skor som inte presterar bättre jämfört med vanliga skor.

Det här är medelvärdena och dessa läser du ut genom den tjocka svarta linjen i grafen ovan. Som du också kan se i samma graf så är spridningen på skorna rätt stor. Varje linje motsvarar en av de 12 löparna som då sprang i alla skor. Som exempel så har löpare 12 (linjen överst) mest effekt från Asics MS då kurvan sedan går uppåt ca 1ml/kg/min när löparen springer i Nikeskorna. På samma sätt syns att denna löpare har en ökad syrekostnad med Hokas kolfiberskor jämfört med traditionella vanliga löparskor. Men vi vill ha fram medelvärden för att ge en bred rekommendation och enligt detta test så vinner Nike. 

Individuella skillnader

Forskarna har räknat ut individuella responser för varje skomodell och några intressanta siffror är att 10/12 (83,3%) av deltagarna presterade minst 2% bättre med Nike Vaporfly Next% 2. Samma siffra för  Nike Alphafly Next% var 9/12 (75%). Så Nikes skor verkar ge en signifikant sänkning i syreförbrukning för nästan alla deltagare. För Asics MS var det 8/12 deltagare som hade minst 2% lägre syreförbrukning och för Saucony och New Balance var det 3/12 (25%). För Hoka och Brooks var det ingen deltagare som nådde minst 2% lägre syreförbrukning.

Minst 3% sänkt förbrukning var det på följande skomärken: Nike AF (7/12 = 58.3%), Nike VF2 (6/12 = 50.0%), Asics MS (3/12 = 25.0%). För resterande skor var det ingen deltagare som nådde minst 3% sänkt syrekonsumtion. I marknadsföringen ska ju även Nike AF Next% ge 4% sänkning och detta stämde för 4/12 (25%) av deltagarna medan siffran var 0 för alla andra modeller förutom Asics MS som hade en person som fick mer än 4% förbättring där.

Okej, ber om ursäkt för alla siffror. Men det är lite nördigt och visar samtidigt på att det finns ett individuellt spann inom varje skomodell, något du kan läsa ut från grafen ovan.

 

Finns det någon korrelation mellan löpsteg och skomodell?

Forskarna tittade även på detta och korrelerade resultaten mot faktorer som markkontakttid, kadens, steglängd, oscillation etc men inget i den individuella löpstilen kunde förklara skillnaderna mellan skorna. Annars är ju en rimlig hypotes att t.ex någon som studsar mer i steget kan dra mer nytta av nån viss skomodell som har en hårdare fjädring eller liknande.

 

Men, det finns en trend (dock ej statistisk signifikant) mot att de mer vertikal oscillation (vad nu det svenska namnet är, markfrigång kanske, dvs att de har ett lite högre löpsteg) har mer effekt från skorna. Om vi bara tittar på Nike Alphafly som presterade bäst så hade de 4 löparna med lägst effekt av de skorna, också högst kadens på 186steg/min jämfört med 170steg/min för resterande löpare. De hade även minst oscillation på 8,5cm jämfört med närmare 11cm på resterande löpare. Den enda löparen som hade 0% effekt av skon var också den enda som hade under 8cm luft under skon under löpning.

Diskussion

Resultaten från studien visar att det absolut inte är tillräckligt att bara inkludera en fjädrande kolfiberplatta i skorna för att de ska bli de nya “superskorna”. Något som också redan visats i tidigare forskning på Nikeskor där de klippte kolfiberplattan i två delar och trots det presterade deltagarna lika bra med eller utan en avklippt kolfiberplatta. Detta visade att själva kolfiberplattans utseende i sig själv inte var avgörande för löpekonomin. Något som tyder på att Nikes PEBA baserade ZoomX material i sulan är mer avgörande.

Det är idag väldigt svårt (för att inte säga omöjligt) att veta hur mixen av olika skum ser ut hos tillverkarna. Skotillverkarna har egna namn på sina skummaterial i sulorna (ZoomX etc) och de är skapade av EVA, TPU eller PEBA-skum men med möjliga individuella skillnader. Även hos tillverkare där vi vet att de använder samma typ av sula, t.ex Nike och Saucony som båda har PEBA-baserat skum så finns ändå skillnader i löpekonomi mellan modellerna.

Så det är tydligt att det är någon form av interaktion mellan material i sulan och kolfiberplattan som är avgörande. Utöver själva materialet så verkar även löpsteget ha betydelse. Speciellt då baserat på trenden att de som har ett allt för flytande lågt löpsteg inte har samma effekt av skorna och således inte får samma sänkning i syrekonsumtion vid en given hastighet. Man kan se det lite som att “fjädern” behöver tryckas ner för att ge tillräcklig respons tillbaka. Det är bara Hoka som har den “gamla” varianten av skum (EVA) i sina skor och de var också de skorna som inte presterade bättre än vanliga skor, detta trots att de har kolfiberplatta inbyggt i EVA-skummet. Detta stärker hypotesen om att sulan bör vara PEBA-baserad likt de tre bästa modellerna från Nike och Saucony har, och innehålla en kolfiberplatta av något slag. Utöver det bör löparen inte ha ett för lågt löpsteg och skorna får inte vara för lätta då lågt flytande löpsteg och låg vikt på skorna inte ger syrebesparingen vi vill åt. Dvs tvärtom mot de gamla reglerna.

Gäller regeln om att de skönaste skor är bäst?

Går vi in i den tidigare diskussionen om att du bör välja de skor som sitter och känns bäst så är det kanske inte något som funkar för denna typ av skor. Löparna skattade även hur skorna kändes och vilket par de helst haft på 5km lopp och Marathon. Bara 2/12 och 3/12 löpare valde de mest ekonomiska skorna när de ombads välja ut de skönaste på 5km och marathon.

Framtiden får även utvisa hur sakta man kan springa och ändå få effekt av skorna. Dustin Joubert som är skribent till den studie som denna artikel handlar om driver instagramkontot labratrundown och där kan vi se att han just nu håller på med en studie som undersöker hur energibesparande dessa skor är vid lägre hastigheter, men den forskningen är inte släppt ännu, men det finns en bild här nedan med siffror från honom själv i labbet #attvarasinegenlabbråtta

Enligt rykten kommer även Adidas Adios Pro V1 eller V2 vara med i en jämförelse då. Adidas är idag främsta konkurrenten till Nike sett till hur löparna presterar så det är väldigt synd att deras skor inte var med i denna studie men de ska vara med i kommande.

Umara + Prestera Mera = Awesome


Tack till dig.
 Umara är den sponsor som gör det möjligt för oss att driva Prestera Mera och därigenom hjälpa dig.

Gillar du Prestera Mera så berätta det för oss i en kommentar eller lämna en recension på iTunes. Besök gärna också Umara och testa deras produkter. Det hjälper oss att hjälpa dig.

#313 – Vilka kolfiberskor är snabbast? – Forskarna gör en oberoende jämförelse

av Tommy & Simon Tid att läsa 11 min
1