Eftersom ni är så bra på att ställa roliga intressanta frågor så blir avsnitt 170 ett frågor & svar avsnitt! Vi pratar mycket om styrketräning, intervaller, kreatin med mera.
Tidsschema:
00:50 Styrkeinspirerat avsnitt
01:36 Hur skiljer sig 16x1min vs 4×4? Vad är bäst för VO2max?
05:52 Den generella formeln för energiförbrukning i löpning är 1kcal x kroppsvikt per km väl? Men hur påverkas detta vid löpning i backe där pulsen går upp?
09:51 Tips för att gå ner i vikt/fettprocent? Samt hur man mäter fettprocent?
17:02 Finns det förhöjd effekt av återhämtning vid intag av kreatin när man enbart tar det som en akut dos och inte tar det under en längre tid?
20:29 Har ni några riktlinjer för när man är starka nog? Och kan prioritera ner styrkan och satsa mer på skidåkningen?
25:02 När klarar man polistesten? (lite extra info)
28:31 Är det viktigt att ha muskelmassa som löpare för att undvika skador, hypertrofi vs styrka?
33:25 Hur många set ska man köra? (Angående artikeln styrka för löpare)
37:09 Lycka till med 2019! Ny kommande studier på G!
Värdar
Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig [email protected]
Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. [email protected]
Hej! Jag pratar nu 5 träningszoner, typ de som garmin använder:
Jag förstår skillnaden mellan zon 2 och 3, och skillnaden mellan zon 4 och 5. Men vad skiljer egentligen zon 1 och 2? Vilka individer ska tänka på skillnaden mellan zon 1 och 2, och vid vilka tillfällen kan det vara bra att tänka på skillnaden? Vad jag förstår så svarar kroppen ungefär likadant på träning i zon 1 som i zon 2, men vad är skillnaden egentligen?
Egentligen undrar jag även samma sak för skillnaden mellan zon 3 och zon 4.
Tack för en grym pod!
Tack för frågan, du får svar i avsnitt 187 🙂
// Simmy
Hej!
Lyssnade nyligen på styrkelabbets podcast där dom snackade om viktnedgång. Dom är ju väldigt anti-konditionsträning. Men jag undrar helt enkelt om det kan vara nackdelar att konditionsträna för att gå er i vikt? Dom menade att om man tränade mycket kondition så reglerade kroppen ner ämnesomsättningen under resten av dagen för att på så sätt kompensera den stora energiförbrukningen man fått under ett långt konditionspass. Är detta korrekt?
Jag har alltid trott att för att gå ner i vikt så man vill skapa ett så stort energiunderskott som möjligt genom att omsätta mycket energi , tex lugn distanslöpning. Och samtidigt träna tung styrketräning 3 dagar i veckan och minst 2 gram protein per kg kroppsvikt. Eller har jag fått det om bakfoten?
Tack för din fråga Johan, du får svar i nästa frågeavsnitt 🙂
// Tommy & Simon
Elitcyklister tränar ofta väldigt långa pass, inte sällan 4-6 timmar. Inom längdskidåkningen får jag snarare känslan att de ofta kör 2 pass samma dag. Tex 2.5 timmar FM och 1.5 timmar EM. Detta kan bara vara min upplevlse men jag tror faktiskt det är på det här viset. Kan de finnas någon anledning till denna skillnad i uppdelningen av träningen, eller är det bara kulturskillnad malln sporterna där det med tiden blivit ”standard” att göra på ett vist sätt. Finns några för och nackdelar med de respektive metoderna? Är det en nackdel att dela upp ett lågintensivt pass i två tillfällen samma dag?
Tack än en gång för din fråga Johannes, du får svar i nästa frågeavsnitt (inom ett par veckor)
// Tommy & Simon
Hej! Mycket spännande och intressant pod/blogg. Fråga angående puls. Jag är en glad motionär med ambitioner på ultra av olika slag. I vinter provar jag att grundträna med lågpuls. Kör längre pass i zon 2 och något i 3. 10 – 25 km pass ca 3 ggr i veckan med mål på 40 till 50 i veckan. Siktar på snitt runt 130 och då behöver jag gå vissa backar redan från start men kan hålla en jämn snittfart. Märkt att det är svårt att hålla pulsen efter ca 1,5 – 2 timmar in i passet. Då höjs pulsen markant och det är gå som gäller. Sen flukturerar den stort vid minsta ansträngning och blir svår att kontrollera. Misstänker att det har med energin i kroppen att göra då jag vanligtvis inte tillför någon under passen. Jag känner mig inte trött och inte heller törstig. Vore intressant att förstå detta bättre hur det hänger ihop. Ni har ju koll på sånt här!
Hej Pelle, bra fråga. Vi besvarar den i nästa frågeavsnitt 🙂
// Tommy & Simon
Funderar på en sak. Jag har planerat att åka Öppet spår för att seeda mig till Vasaloppet i år. Är det rimligt att köra två urladdningar så kort inpå varandra? Hinner man återhämta 100 % sig på bara en vecka?
Jag tränar ca 5 h per vecka. Är led 3 åkare med en förväntad åktid på ca 6 timmar. 29 år gammal.
Bra funderat Marcus. Spontant är svaret nej, du hinner inte återhämta dig 100%, men det finns nyanser som vi svarar mer på i kommande frågeavsnitt.
// Tommy & Simon
Har en fråga jag tänkt på väldigt länge, som ni snuddat vid under ett avsnitt men aldrig riktigt kom till någon slutsats:
Ni diskuterade hur pulsen varierar mellan olika konditionsformer. Det är svårare att få upp pulsen på en cykel jämfört med en stakmaskin. Ni pratade om hur mängder muskler som används vid exempelvis skidåkning och rodd gör att laktatet kan ”flöda” runt mer i kroppen och pulsen skulle då kunna vara högre vid distanspassen ( men ändå under <2.0mml) vid dessa idrotter. I cykling, där det i princip bara är benen som arbetar, bör man följaktligen hålla sig till ett lägre pulsspann för att hålla sig <2.0mml.
Ni får JÄTTEGÄRNA följa upp denna diskussion. Borde pulszonerna skilja sig beroende på idrott och hur kan man, som t.ex. roddare eller skidåkare, hantera distansträningen bättre? Att hålla sig under/kring 70% av maxpuls inom rodd är i princip icke-existerande. 80% av maxpuls (~150-155) är det pulsspann som kategoriseras som distansträning inom både rodd och även många skidåkare jag pratat med har detta spann som grund för distansträning.
Ser fram emot att ni gnuggar geniknölarna kring denna fråga.
TACK för ert arbete!
Vi följer givetvis upp diskussionen och pratar vidare om detta i morgondagens podavsnitt 🙂
// Tommy
Tack för en superbra podd!
Jag har en fundering på rehab för löpskador. Mer specifikt runt vattenlöpning/vattenjogg antingen med eller utan bottenkontakt. Jag har uppmärksammat att denna övning är ytterst omhuldad av bland annat sjukgymnaster, det känns som att den ordineras slentrianmässigt till löpare med alla möjliga typer av skador. Finns det någon evidens för att det skulle vara bättre med vattenlöpning än tex dricka gott te och läsa en bok (läs; vila) eller lätt simning (läs; vilken lätt fysisk aktivitet som helst som inte belastar där det gör ont)?
Min egen anekdotiska bevisföring säger att det är slöseri med tid och har svag överföring till löpning, vad säger forskningen?
Bra fråga Joel, den diskuteras i morgondagens avsnitt.
// Tommy
I föregående podd så prata ni lite 4×4 vs 4×8 vs 4x16min, vet inte om jag missade det eller om ni aldrig nämnde, men var totala volymen samma i alla upplägg eller låg 4×16 på högst volym?
Har ännu ej lyssnat på avsnitt 170.
Hejsan, dessa studier är inte volymmatchade. Vi diskuterar detta i morgondagens avsnitt 🙂
// Tommy