Succeeder och Vitargo – Vem har rätt och vem har fel?

I höstas började jag spana in Succeeder. Vill du läsa mer om företaget så står det mesta här. I dagarna intervjuades Jonas Bergqvist av Tripodden och i samband med detta så vill jag ge lite information gällande Succeeder utfrån min synvinkel.


 

I Sverige är det sjukgymnasten Jonas Bergqvist som är talaren för Succeeder. De importerar och säljer lite amerikanska produkter, däribland ”Bulletproof Coffee” och sportdrycken ”Superstarch” (varning för coolt namn) från amerikanska ”Generation UCAN”. Jag ska dock inte dyka ner i diskussionen om fett vs. kolhydrater (då jag är på det klara med att de kompletterar, inte motarbetar varandra). Det finns några grodor i intervjun och det finns även områden där Jonas säger väldigt kloka saker som t.ex att intensiteten är helt avgörande när det kommer till kolhydrat- och fettförbränning samt att träningen är den absolut viktigaste punkten och att dessa tillskott bara är lite som grädden på moset för de som gillar detta. Detta är områden där både jag och vetenskapen håller med till fullo.


 

Molekylvikt

Superstarch är en värmebehandlad glukospolymer (upphettad modifierad majsstärkelse) med hög molekylvikt som bryts ner och absorberas mycket långsammare än vanliga sportdrycker. Dess molekylvikt är exakt densamma som Vitargos kolhydrat med skillnaden att Vitargo visar att hög molekylvikt är bra då det passerar magsäcken fortare och tas upp snabbare. Medan då Generation UCAN säger att deras stärkelse med identisk molekylvikt absorberas väldigt långsamt. Jag lägger ingen vikt i företagens argument just nu, utan likställer istället bådas argument och diskuterar dem. Någon måste ju ha fel, eller?

Generation UCAN

 

 

 

Vitargo

 


Historia

Här kommer jag gå in lite på forskningen bakom Superstarch och lite av det resultat man fick ut från studien, är detta inte riktigt ditt intresseområde så skumma snabbt eller hoppa direkt till nästa stycke.

Kolhydratmolekylen som används i UCANs Sportdryck togs fram för behandling av barn med ”Glycogen Storage Disease” som är en ovanlig genetisk sjukdom som innebär att barnen inte kan omvandla glykogenet i levern till glukos och därmed inte har samma förmåga att upprätthålla blodsockernivån i kroppen. Det är nämligen i första hand det som leverns glykogenlager används till. Då denna kolhydratdryck tas upp väldigt långsamt (Lågt GI) så får barnen en kontinuerlig tillförsel av glukos till blodbanan över en längre tid för att upprätthålla blodsockernivån. Kolhydraten är undersökt i 3 studier där de första två är medicinska studier från 2007 och 2008 där forskarna undersökte stärkelsens betydelse vid denna sjukdom (1,2).


 

År 2010 publicerades en studie (3) där forskarna (Bland annat Jeff Volek och Michael Roberts) jämförde denna långsamma modifierade majsstärkelse med vanlig maltodextrin hos vältränade cyklister för att se hur de presterade.

De fann INGEN signifikant skillnad mellan vanlig Maltodextrin och Superstarch-stärkelsen under ett 150min långt cykeltest. Siffrorna ser du i tabellen nedan. Överlag är kolhydratoxidationen lite lägre med Superstarch -stärkelsen och fettoxidationen lite högre, dock ingen signifikant skillnad. Det här är siffror som jag som läsare väntade mig då Superstarch-stärkelsen tas upp och oxideras lite långsammare varvid mer fett behöver användas som bränsle. Det var inte heller någon skillnad i hur de olika grupperna upplevde ansträngningen (Borg-Skala) vid intag av Maltodextrin eller Superstarch.

Efter 150min cykeltest kördes ett intensivare time trial där cyklisterna cyklade på 100 % av VO2max så länge det bara gick innan de föll ihop i en hög. Inte heller här fann man någon större skillnad även om gruppen med Maltodextrin orkade 11 sekunder längre än gruppen med Superstarch (136s vs. 125s).

Resultatet visar att det inte finns någon större praktisk relevans i att dricka Superstarch jämfört med Maltodextrin om du dricker sportdrycken för att prestera bättre för stunden. Båda är stärkelser som inte kan drickas i större mängder än cirka 60gr per timme utan att magen kommer börja bråka. Och där har vi ännu en gång den stora bromsen.

UCAN Studie cyklister


Jämförelse mellan kolhydraterna

Molekylvikten är identisk hos både Vitargo och Superstarch. Både företagen är stora bolag som omsätter någonstans mellan 10-40 miljoner vardera och som slår på stora trumman när det kommer till molekylvikten. Men de använder den på två helt olika sätt. Superstarch säger att deras tunga molekyl är långsam medans Vitargo hävdar motsatsen. Det finns en skillnad mellan molekylerna och det är att i Superstarch är den upphettad vilket kanske ändrar dess egenskaper så pass mycket att den går från supersnabb till superlångsam. Det är ingen omöjlighet men någon jämförelse är inte heller gjord så jag ska inte diskutera vidare. Här är tillverkarnas egna ord:

Generation UCAN – Superstarch

Superstarch är en glukospolymer med en hög molekylärvikt på 500 000 till 700 000 g/mol. Genom sin höga molekylärvikt och därigenom låga osmolalitet (antal partiklar i en viss mängd vätska) blir upptaget i tarmen långsamt och skonsamt. Traditionell sportdryck leder ofta till besvär i matsmältningssystemet. Superstarch möjliggör på så sätt ett ökat kolhydratintag än traditionell sportdryck när behovet finns.”

Vitargo

Denna kolhydratladdare med den gigantiskt stora Vitargokolhydraten har revolutionerat området kolhydratladdning. Varför äta pasta i stora mängder så att magen står i fyra hörn när man kan dricka 2 påsar Vitargo Carboloader (6dl + 6 dl) om dagen samtidigt som man äter normala mängder mat? Med Vitargo Carboloader får du en effektivare kolhydratladdning inför tävling, träningsläger och match. Likaså fyller du på energi DIREKT efter träning, här har Vitargokolhydraten visat sig vara 70% snabbare att fylla på dina förråd än andra vanligt förekommande sportsdryckskolhydrater.”

Tabell på olika kolhydratkällors medelmolekylvikt (storlek)

Kolhydratkälla – Molekylvikt (g/mol).

Stärkelse – >250 000 000

Vitargo – 500 000 – 700 000

Superstarch – 500 000-700 000

Maltodextrin – 1 000 – 10 000

Stärkelsesirap – 250 – 1 000

Dextros – 180


 

Reflektion

Superstarch är ingen dålig stärkelse, men den är inte heller bättre än vanlig maltodextrin när det kommer till effekt enligt den studie som finns publicerad. Du ska aldrig dra snabba slutsatser baserat på en enskild studie. Men jag kan väl säga att det inte är något jag själv hade använt mig av, och då främst på grund av att den är så pass långsam i upptag och kräver mer blodtillförsel och syretillförsel för att hanteras jämfört med maltodextrin. Du har bara så mycket blod i kroppen, se till att det går dit det ska i så stor grad som möjligt. Energieffektivitet är många gånger A och O.

Mer forskning på fett som energisubstrat och optimering där är absolut ett måste. Den dagen forskarna kommer på den ultimata modellen för att kunna använda sina egna fettdepåer som energikälla under intensiva idrotter utan att tappa för mycket av kvaliteten i träningen, den dagen kommer du se en sådan produkt i vårt sortiment – Det lovar jag!

pinky-swear-329329_1280

Men, nu är vi inte där ännu, och vem vet om vi ens hamnar där. I dagsläget är forskningen så pass enad och säker när det gäller prestationsbiten – kolhydrater under aktivitet är fördelaktigt, vilken även Succeeder helt korrekt säger. Det är ett bränsle som är mycket energieffektivare för kroppen att använda jämfört med fett som slösar på ditt värdefulla syre.

Vad dessa forskare då gör är att de letar efter en mellanväg (man kan ju aldrig erkänna att man haft fel). I Jeff Voleks fall resulterade detta i ett promotande av denna kolhydratmolekyl som prestationshöjare.


 

Nu är det ju då så att den här långsamma kolhydraten nästan är fett….. eller? Nej givetvis inte, men den är närmare LCHF än snabba kolhydrater. Så då tog forskare och testade kolhydraten hos cyklister för att se om de presterade bättre. Vad de fann var – INGEN SKILLNAD JÄMFÖRT MED VANLIG MALTODEXTRIN. De fann lite andra förklarliga skillnader i blodsocker (konstigt vore det annars då de jämför en snabb mot en långsam kolhydratmolekyl) bland annat. Men frågan är varför du som idrottare vill ha en så långsam kolhydrat som möjligt? En kolhydratkälla som ligger kvar i magen och tarmarna längre, absorberas långsamt och ger energi långsamt, varför vill du som idrottare ha detta? Och vad hände med vanlig mat där? En ordentlig portion fullkornspasta/potatis tas också upp väldigt långsamt och levererar energin långsamt men kontinuerligt under en längre tid, precis som Superstarch.


Praktisk betydelse och Summering

Låt mig berätta en historia!

Medverkande: Barbro, 72 år – Spelar Superstarch, Kim, 25 år – Spelar Maltodextrin

Inspelningsplats: Ica Maxi, Barsebäcks Affären (magen), Kassakön (tunntarm), Parkeringen (tjocktarm)

Barbro vandrar in i affären vid 10.30 och en kvart senare springer Kim in i full fart, han ska bara göra ett snabbköp. Båda vandrar runt i affären en stund och gör det de ska. Kim har lite snabbare fötter men då han kom in senare så har Barbro redan hunnit till kassan innan han är klar. Varenda pensionär i Barsebäck är ute och shoppar just nu och kön ringlar sig långt bak till själva affären. Irritationen byggs upp då Kim bara hade tänkt göra ett snabbköp på ett par minuter och sedan snabbt och lätt kunna springa vidare.

Han hamnar precis bakom Barbro i kassakön där hon slussas fram sakta men säkert, den långsammaste personen bestämmer tempot här. När Barbro väl är framme lastar hon upp sina varor på bandet vilket tar sin lilla tid. Kim står och stampar irriterat, vandrar runt lite och skapar en allmänt dålig stämning även i kön. En irritation uppstår och snart bråkar hela kön. Pensionärerna slåss som galningar, kastar käppar och rullatorer mot varandra. Personalen tvingas kalla in vakterna som leder ut hela pensionärsligan till parkeringen för att lugna ner dem. Detta är ett måste för att Icas verksamhet ska kunna fortskrida problemfritt.

 

Jag lämnar historien här, den är till för att belysa risken för problem som ökar då du under aktivitet stoppar i dig något som absorberas lite långsammare än vad tarmen hinner ta upp innan mer bränsle kommer forsande.


Men visst kan Superstarch fungera som en bra energikälla över längre distanser så som t.ex. Ultravasan om du i det läget inte har tillgång till energipåfyllnad med jämna mellanrum. Så har du redan köpt in produkten så är den inte farlig, den är inte ”dålig”, men den ingår inte bland de bättre produkterna när det gäller prestation vilket är något Succeder vill promota. Det kan även vara så att ingen av tillverkarna har fel, i transparensens anda så vet jag att de båda sportdryckerna inte jämförts mot varandra på det sätter nämligen. Det är ju fullt möjligt att upphettningen av majsstärkelsen (som förövrigt är vad Maltodextrin är) ändrar dess egenskaper såpass mycket att upptaget saktas ner.

Men… jag hade som idrottare hellre ätit en ordentlig måltid med kolhydrater som i sin tur absorberas långsamt, än att dricka något som absorberas långsamt. I min mening bör du alltid välja mat framför sportdryck när du kan. Och endast använda sportdrycken när det finns ett tydligt syfte med den. Själva huvudsyftet med sportdrycken försvinner nämligen när man skapar en sportdryck som hanteras väldigt långsamt av kroppen.

Disclaimer

Jaja, klart jag är färgad av att jag är produktutvecklare för ett annat bolag. Även om det företaget inte säljer sportdryck med enbart Maltodextrin utan något helt annat som inte diskuteras här.

Än en gång, vi följer forskningen, det är vi helt transparenta med. Vitargo, Succeeder och så även vårt företag promotar givetvis det faktum att produkterna har en vetenskaplig grund vilket alla har. Men det finns starkt vetenskapligt stöd och tveksamt vetenskapligt stöd. Om en studie påvisar en sak medans majoriteten visar något helt annat och du har den enskilda studien som din uppbackning, så betyder det inte att det finns en styrka bakom din ”vetenskapliga grund”. Läs gärna mer om detta i vårt tidigare inlägg om vetenskapliga studier.

Men jag hoppas detta gav lite nyans i debatten. Jonas på Succeeder har jag både träffat och jobbat för under en kort period på MF-gruppen. Han är en mycket trevlig man, men jobbar mer mot allmän folkhälsa medans vi är riktade mer mot idrott. Båda fälten behöver dock diskussioner så sluta aldrig ifrågasätt 🙂

// Tommy Ivarsson


 Referenser

  1. Bhattacharya K, Orton RC, Qi X, et al. A novel starch for the treatment of glycogen storage diseases. J Inherit Metab Dis 2007;30:350-7
  2. Correia CE, Bhattacharya K, Lee PJ, et al. Use of modified cornstarch therapy to extend fasting in glycogen storage disease types Ia and Ib. Am J Clin Nutr 2008;88:1272-6
  3. http://generationucan.com/pdf/nutrition_Journal_Article.pdf Roberts MD, et al., Ingestion of a high-molecular-weight hydrothermally modified waxy maize starch alters…, Nutrition (2010), doi:10.1016/j.nut.2010.07.008

 

Succeeder & Vitargo

av Tommy & Simon Tid att läsa 10 min
0