Lyssnarfrågorna fortsätter att rulla in och i dagens avsnitt är de riktigt nördiga! Vi pratar bla om grenspecifik träning, grundträning, löpband och mjölksyra.
#400 Frågor & svar med massvis av nörderi
Senaste inläggen
Taggar
beta-alanin
bikarbonat
cykel
cykling
elektrolyter
energi
energiplan
faq
fett
frågeavsnitt
frågor och svar
intervaller
intervju
ironman
koffein
kolhydrater
kost
kosttillskott
laktat
LCHF
lyssnarfrågor
längdskidor
löpning
magproblem
nitrat
prestation
presteramera
protein
salt
skidor
sportdryck
styrketräning
Svarta vinbär
sverigetrampet
syreupptag
triathlon
Träning
tävling
ultralöpning
Umara
vasaloppet
Viktnedgång
vo2max
vätternrundan
återhämtning
Goa hälsningar från Frankrike och Maxi-Race Annecy, där en DNF på grund av värmeslag var på menyn detta år. Bergslopp i Frankrike är luriga med 28 grader i skuggan och 35 i solen, samtidigt som prognosen säger 10 grader svalare.
Nåja, nog om mig.
—
Tack för era fortsatta djupdykningar och all lycka till med årets prestationsinriktade satsningar.
Här kommer en fråga som *kanske* avhandlats tidigare. Jag misstänker att svaret i grunden är ”det beror på,” så därför lägger jag till några faktorer för att vi ska kunna fokusera ämnet en aning.
Träning påverkar aptiten, det har nog många av oss erfarit. Kan man göra informerade konstateranden om träningens akuta påverkan på aptit i dessa tre scenarion?
1. Påfrestningen är intensiv till högintensiv och tillfälligt utmattande, men förhållandevis kort. Till exempel en maxprestation på fem kilometer löpning för genomsnittslöparen som tar sig i mål på cirka tjugo till tjugofem minuter. Eller tio kilometer för en elitmotionär som avslutar på trettio till trettiofem minuter.
2. Påfrestningen är medelintensiv, men pågår under längre tid. Tänk ett långpass på helgen där man pressar distansen, och efteråt känner av passet både mentalt samt fysiskt under resten av dagen. Man har tagit lite stryk helt enkelt.
3. Låg- till medelintensivt och extremt långt. Genomsnittlig maratontid runt tre till fyra timmar, eller ”kortare” ultramaratondistans på sex till åtta timmar. Här antar vi att löparen har skött sitt näringsintag under loppet och i princip faller in i mål på grund av ansträngningen. Man behöver en till flera timmars återhämtning innan hjärnan klarnar och kroppen kan börja ta sig runt för egen maskin. En riktig, riktig slutkörare.
Bonusfråga: hur spelar temperatur in i pusslet? Mitt antagande är att hög temperatur dämpar aptiten, men hur är det med låg temperatur?
Har vi någon koll på vilka processer som påverkas? Och om det är så att aptiten akut dämpas har ni själva några rutiner ni använder för att säkerställa någon form av intag efter dessa scenarion? Eller andra om ni spontant kommer på dessa.
Många saker att bearbeta här, men förhoppningsvis ger det upphov till lite funderingar eller teorier.
Allt gott till er, era familjer och även alla kära lyssnare!
Göteborg i hjärtat. Norrland i själen.
Kapten
Lyssnarfråga:
*smicker smicker smicker*
Jag är en ängslig jävel inför lopp och får alltid betydligt högre puls än vid samma ansträngning under träning. Exempelvis låg min puls på 185-195 (maxpuls 202-204) under Stockholm marathon, medan samma hastighet och ansträngning är 170-175 under träning. Själva RPE/borgmätning är dock samma under lopp/träning.
Kommer den högre pulsen ha en negativ påverkan på min prestation eller är energiförbrukningen densamma trots ängsligheten?
Kul att få ta rygg på dig Simon första kilometern!
Hej!
Funderar på det här med sötningsmedel. Aspartam, acesulfam K och Sukralos. I synnerhet i läsk. Det ska ju vara ofarligt att dricka i rimliga mängder. Men hur ligger det till egentligen om man får i sig dessa sötningsmedel varje dag? Som jag förstår så lagras dessa i kroppen och inte alls omvandlas som tex kolhydrater som blir energi eller vitaminer som kroppen tar upp. Finns det några risker om det ständigt finns just sötningsmedel kvar i kroppen? Om kroppen har svårt att bryta ner dessa. Vad händer med sötningsmedlet i kroppen? Vad skulle ni själva spekulera i?
Hej,
Löptränar en del och har hygglig koll på hur jag kan lägga upp träningen för önskad effekt på långdistans. Men nu ska jag köra konditionsfys med 15 åriga handbollskillar. De ska både vara snabba i kontringar och hemåtspring men även orka hela matchen. Hur lägger jag upp träningen under försäsongen och under säsong men även bibehålla ett långsiktigt perspektiv på utvecklingen. Är handbolls killarna betjänta av lugn aerob distans eller ska man jobba ner max sprint, syra och vo2max? Några tips?
Tack för er hjälp.
Tjena pågar!
Jag tränar löpning o då framförallt trail. Har blivit några ultralopp och som längst upp till 100km. För andra året i rad har jag fått problem med överbelastade hälsenor. Tycker inte att jag gjort något i min träning som borde påverka. MEN! När jag tittar i min träningskalender så ser jag att jag varit förkyld precis innan problem med hälsenorna uppkommit. Kan det finnas ett samband? Jag börjar inte träna förrän jag känner mig frisk men senor och muskler behöver kanske lite längre tid än jag vill tro. Vill även tillägga att jag sällan springer riktigt snabba intervaller. Springer framförallt distans, långpass o nån tröskel ibland.
Hej,
Fantastisk pod. Det mesta jag vet om träning och nutrition har ni lärt mig. Tack för det!
Simon, jag såg på din Insta story att du är sugen på en Stryd 2.0. Vad ser du för huvudsaklig nytta med den och hur bra kan man lita på effektmätningen? Själv älskar jag siffror och statistik och överväger också att köpa en.
Stay awesome!