Utgångspunkten i denna artikel kommer vara att som vanligt presentera forskningen inom detta område. Vi kommer presentera eventuella negativa fysiologiska och psykologiska effekter från användande av smärtstillande. Men vi kommer även presentera de fynd som finns där forskare sett prestationsökningar i kontrollerade studier där deltagare får placebo eller smärtstillande.

Vi som personer är restriktiva till användandet av smärtstillande under idrott och det är absolut ingenting vi förespråkar. Vi förstår behovet och nyttan av det i vissa situationer, men överlag är vår utgångspunkt att det inte är något som ska intas i samband med idrott. Men med det sagt ska vi ändå vara fortsatt faktabaserade och presentera forskningen så som den ser ut idag.

Bakgrund

Smärtstillande, eller icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), som är dess mer korrekta benämning är en grupp läkemedel med olika verksamma ingredienser med samma syfte. Du har säkert hört Paracetamol (t.ex Alvedon & Panodil), Ibubrofen (t.ex Ipren & Ibumetin) och Acetylsalicylsyra (t.ex Aspririn & Bamyl). Ska vi vara nördiga så är paracetamol egentligen inte en NSAID men vi låter bli att dyka ner i den djupa detaljhålan här då det egentligen inte spelar någon roll, effekten är att din smärta blockeras.

Men lite nörderi är ändå kul. Gemensamt för dessa receptfria läkemedel är att de hämmar enzymet cyklooxygenas (COX) olika varianter. COX är enzymet som är med och tillverkar prostaglandiner som förstärker smärtsignalerna i vår kropp. Mängden prostaglandiner ökar i kroppen vid smärta och inflammation och förstärker då den smärta vi upplever. Genom att hämma COX så hämmar vi alltså bildandet av prostaglandiner och vi upplever då inte smärtan som lika jobbig.

Användning av smärtstillande

Smärtstillande i olika varianter används inför och under framförallt tävling. De studier som undersökt användande av smärtstillande under tävling visar att ju längre tid de tävlande är ute, desto högre sannolikhet att de använder smärtstillande.

En studie på ultramaratonlöpare som sprang antingen 44km, 67km eller 112km visade att användandet var stort hos löparna.

  • 44km – 35% använde smärtstillande i samband med loppet
  • 67km – 48% använde smärtstillande i samband med loppet
  • 112km – 60% använde smärtstillande i samband med loppet

Användandet går hand i hand med statistiken som visar att 50-60% av alla ultramaratonlöpare upplever smärtor i muskulatur och skelett, främst i benen där anklar och knän är värst drabbade, och då använder smärtstillande under tävling. Men den siffran är inte unik för “ultrafolket” utan oavsett distans mellan halvmara upp till ultra, så verkar 50-60% av alla använda smärtstillande då och då även under träning. Siffran är samma hos fulldistanstriathleter. Hos halvmara- och maratonlöpare är det ca 30% av alla som använder smärtstillande under tävling.

Konsumtionen är som högst hos just löpare och triathleter som upplever ett högre slitage på kroppen jämfört med t.ex cyklister där bara 5-10% av deltagarna i ultradistanser (t.ex 24h mountainbike) använder smärtstillande. I stora drag kan vi säga att där slitaget på kroppen är högre, där är också användandet av smärtstillande högre.

Det kanske var mycket statistik, men att smärtstillande används flitigt är en av anledningarna till att denna artikel behövs.

Smärtstillande som prestationshöjare

För att bli starkare behöver vi kontinuerligt pusha kroppen en liten bit extra för att t.ex öka musklernas omfång, öka syreupptag eller förmåga att ligga med mycket “mjölksyra” i blodet. Att komma till dessa nya nivåer gör många gånger ont. Sista minuten på sista intervallen under dina 4x4min eller 4x8min eller för den delen sista minutrarna på ett all out 20min syrapass kommer göra ont. Det är här som användandet av smärtstillande är logiskt, kanske inte etiskt eller snällt mot kroppen i alla lägen (mer om det senare), men ser vi det bara rent fysiologiskt så är det logiskt att använda smärttillande för att mota smärtan så att du kan lyfta tyngre, trycka fler watt eller springa 30sek extra på löpbandet.

Smärtstillande ökar inte din prestation vid ett givet arbete. Forskare började undersöka effekterna av smärtstillande på idrottsprestation och de två första studierna kom ut i början på 90-talet där deltagare först fick 650mg aspirin innan de sprang 3,2km time trial utan någon mätbar prestationshöjande effekt. I nästa studie höjde de till 1000mg aspirin och satte deltagarna på ett stegrande cykeltest med start på 60watt följt av 30watt ökning var 3e minut till utmattning. Inte heller här kunde man se någon prestationsökning under de 16-17 minuter som testet tog.

I mer modern tid har forskarteam fortsatt testa smärtstillande i samband med idrottsprestation och numera i doser på 1500mg (5x500mg) och här funnit prestationsökning vid samtliga studier där deltagarna ombeds köra så hårt de kan eller så länge de kan vid sprinttester eller tid till utmattning. Här har prestationsökningarna legat mellan 4% upp till hela 17% i värme. Deltagarna kan pusha sig själva hårdare men rapporterar inte högre upplevd ansträngning. Något som så tyder på att det är just smärtan som är blockerad och därför kan de frivilligt pusha sig hårdare.

Aktiv dos

Summerar vi forskningen så verkar det, kanske inte helt förvånande, att smärtstillande fungerar. Men det är en dos på över 1000mg som krävs och tidsspannet där det fungerar är främst kortare intensiva rusher. I studierna har det varit 8x30s med 2min vila, 16km time trial på testcykel eller 20-25min time trial på testcykel i 30 graders värme). Situationer där upplevd ansträngning är hög och hjärnan i många fall bromsar oss före kroppen.

För längre distanser som ultramaraton som nämndes tidigare, där användandet är högt är det säkerligen prestationshöjande med genom att blocka smärta så att deltagare kan fortsätta trots muskulär trötthet och ont i leder och allt annat som kommer med långvarigt slitage. Men det finns inga siffror här på att du ökar din prestation si och så mycket då det är en ganska svårkontrollerad miljö (mycket kan hända under 24h mountainbikecykling i bergen som är svårt att kontrollera för t.ex).

Det finns en översiktsartikel som kom ut 2017 som summerar forskningen på huruvida smärtstillande är prestationshöjande och den visar i stora drag att, ja det ökar din prestation i flera olika discipliner och situationer när intaget ligger på ca 1500mg eller 20mg/kg kroppsvikt. Speciellt när det är varmt där paracetamol verkar hjälpa till att sänka kroppstemperaturen vid prestationer i värme.

Baksidan med smärtstillande

Intag av NSAID hämmar proteinsyntesen efter träning. Vad detta i praktiken innebär är att dina muskler får en lägre signalering om att reparera och återhämta sig. Eller för den delen växa och bli starkare till nästa träningspass. Man kan säga att en stor del av den effekt du vill åt från träningen försvinner när du använder smärtstillande.

I en kontrollerad studie där man gav en grupp 1200mg ibuprofen varje dag under en 8-veckors styrketräningsperiod såg man att gruppen kontrollgruppen ökade 7,5% i muskeltillväxt (volym) medan de som fick Ibuprofen bara ökade 3,7%. Det är alltså en halvering i muskelbyggnad under denna period. Dock såg man ingen skillnad i mitokondriefunktion mellan grupperna.

Anledningen tros vara att inflammationsmarkören Interleukin-6 (IL-6) var hämmad, och denna markör speglar då att den inflammation som ska finnas i muskeln efter träning blir hämmad. Det är denna inflammation som drar igång reparationsprocessen så den behövs verkligen. Väldigt dumt att då använda inflammationshämmande läkemedel i samband med träning om du vill ha maximal träningseffekt.

Dessutom ökar risken för både akut njurskada och hyponatremi vid användande av smärtstillande under aktivitet.

Summering

Följande bild summerar det hela rätt bra tycker jag. Rent akut kan du få prestationshöjande effekter, men sett över tid så är de negativa effekterna fler än de positiva genom att du får lägre träningsstimuli både akut och på sikt. Nu är elitidrott ingen hälsoresa i alla lägen, inte idrott för den vanliga motionären heller för den delen. Vi förstår att det ibland kan kännas som att det är värt att ta smärtstillande och undvika en DNF i din A-tävling för året som du fokuserat tränat inför under många månader. Men med denna artikel kanske du i alla fall kan ta ett lite mer informerat val.

Smärtstillande är nämligen prestationshöjande i många avseenden. Men samtidigt sliter det mer på njurar och lever och risken att du skadar dig mer än om du inte använt smärtstillande är högre. Att du kan fortsätta springa med ett ömmande knä i några mil till kan kanske vara värt det för dig där och då. Men väg den chansningen mot att du troligtvis förlänger återhämtningstiden avsevärt vilket på sikt kan vara mer negativt för din utveckling, förutom det faktum att du även riskerar att skada dig mer permanent.

“It seems that paracetamol and NSAIDs have the potential to improve exercise performance by decreasing the activation of higher brain structures and hence, reducing perception of effort and exercise induced pain.”

Umara + Prestera Mera = Awesome


Tack till dig.
 Umara är den sponsor som gör det möjligt för oss att driva Prestera Mera och därigenom hjälpa dig.

Gillar du Prestera Mera så berätta det för oss i en kommentar eller lämna en recension på iTunes. Besök gärna också Umara och testa deras produkter. Det hjälper oss att hjälpa dig.

#217 Smärtstillande (NSAID) och idrottsprestation

av Tommy & Simon Tid att läsa 9 min
2