Vi har nog alla känt att det där intervallpasset man gör kl 17:30 en tisdagseftermiddag inte alltid är det perfekt genomförda passet. Benen känns sega och huvudet tungt efter dagens arbete. Jämför det med ett helgpass där du sovit ut och ätit frukost i lugn och ro. Känslan under dessa pass kan variera kraftigt. Men vad säger forskningen om skillnaden? Påverkar mental trötthet vår prestation eller är det bara en upplevd känsla?
Det har gjorts flera studier kring mental utmattning och hur det påverkar kognitiv prestation men det har också visats att det kan påverka fysisk prestationsförmåga. Nedan tar vi därför en titt på två studier som undersökt detta.
Studie 1
Response inhibition impairs subsequent self‑paced endurance performance publicerades 2014 och här har man låtit 12 fysiskt aktiva personer utför ett kognitivt test vid två olika tillfällen innan de sedan sprang 5km på löpband. Vid tillfälle 1 gjorde man en version av ett Stroop test (ett kognitivt test) med svarshämningar för att försvåra/förvirra. Vid tillfälle 2 gjorde man också ett kognitivt test fast utan svarshämningar (kontrolltest). Efter detta fick man alltså springa 5km på löpband där man fick korrigera farten själv med uppmaningen att genomföra testet så fort som möjligt. Man mätte under testet också puls, laktat och upplevd ansträngning. Ett svarshämmande test är ett test som förvirrar lite och hämmar ditt naturliga svar. Det vanligaste är att det på skärmen dyker upp ett namn på en färg, men färgen står i en annan färg än vad namnet säger. Ditt mål är att svara vilken färg som står eller visas. T.ex GUL, BLÅ osv, ditt mål är att så snabbt som möjligt svara vilken färg det är på texten när ordet dyker upp på skärmen.
Resultat visade att inför löptestet kände deltagarna ingen signifikant mental trötthet eller motivationsbrist av det svarshämmande testet jämfört med kontrolltestet. Men tiden det tog att springa de 5km var signifikant längre efter det svarshämmande testet, (24.4 ± 4.9 min) jämfört med (23.1 ± 3.8 min; P = 0.008, η2 p = 0.489) för kontrolltestet. Detta berodde på minskad fart under testet trots att samma pacingstrategi valdes av deltagarna under båda testerna.
Den upplevda ansträngningen (RPE) ökade på samma sätt under båda testen men deltagarna uppgav en högre PRE under löpningen efter det svarshämmande testet. Man såg ingen skillnad i puls mellan testerna. Efter löpningen uppgav deltagarna även att testet som genomfördes efter det svarshämmande testet var tuffare mentalt att ta sig igenom.
Studie 2
Cognitive fatigue effects on physical performance during running publicerades även den 2014 men till skillnad från studie 1 så testade man här vana löpare. De 20 deltagarna genomförde två sessioner. Vid det ena fick de innan löptestet på 3000m genomföra ett kognitivt test med svarshämmande funktion och ljudsignaler för när man svarade fel. Inför kontrolltestet fick de istället titta på en dokumentär under samma tid som det kognitiva testet varade. Deltagarna fick ej veta syftet med studien och ordningen på testtillfällena var randomiserade.
I figur 1 kan man se att den mentala utmattningen ökade signifikant efter genomfört kognitivt test jämfört med kontrolltestet.
Under 3000m löpningen som genomfördes inomhus på en löparbana sprang deltagarna 13s snabbare efter kontrolltestet (M = 11:58,56 min, SD – 0:48,39) jämfört med tiden efter det kognitiva testet (M= 12:11,88 min, SD = 0:54,26). Pacingstrategin var dock densamma. Man såg ingen signifikant skillnad på puls, laktat, RPE eller mentalt fokus under löptesterna. Så slutsatsen blir att de sprang långsammare för att de var mentalt utmattade inför löpningen vilket gjorde att RPE, dvs den upplevda ansträngningen var samma trots långsammare löptempo.
Sammanfattning
Det kanske inte kommer som en nyhet att vad vi gör innan prestation påverkar den. Vår hjärna är ju faktiskt det som styr vår prestation när allt kommer omkring. Men att något som kan uppfattas som små enkla test kan påverka prestationen i slutändan kanske ger en tankeställare för hur man planerar sin tid innan träning och tävling. Du kanske inte ska deklarera innan ditt viktiga löppass, inte vänta med en krånglig cykelreparation till tävlingsdagens morgon samt skippa att hjälpa barnen med den svåra matteläxan innan backintervallerna.
Hej,
har en fråga om energibalans / kaloriförbrukning vid cykling.
Jag väger idag 72 kg på 181 cm. FTP runt 255-260. Jag skulle vilja nå 4w/kg och då är det ju bra att gå ner i vikt 🙂 Har varit nere på 70 kg men då har jag haft dåligt med energi för att köra hårda pass / inte haft byggstenar för ökad prestation. Så i slutändan sjönk effekten även om effekt / viktförhållandet höll sig likartat.
Men hur ska man då tänka för att kanske kunna komma ner nåt kg till i vikt men samtidigt orka träna så hårt att man får utdelning av de hårda passen?
Ponera att jag har en grundnivå på energi in på 2300 kcal / dag (kontorsjobb, rätt stillasittande) om jag då tränar ett pass som bränner säg 1000 kcal (enligt effekt mätt med wattmätare) hur ska jag då tänka kring mitt totala energiintag under dagen?
Den enkla approachen skulle ju vara att addera 1000 kcal och totalt äta 3300 kcal för att vara ”energineutral” Men är det verkligen så lätt?
Inom styrketräningen vill man ju ha ett energiöverskott för att kunna ”bygga” muskler, men inom cykel t.ex. så vill man ju förvisso bli starkare men inte nödvändigtvis ha större muskler. Så för att få max ur passet, bör man ligga på ett överskott eller kan man ligga ”neutralt” lika gärna för att behålla vikten, respektive hur lyckas man med konsten att skala av 1-2 kilo till men samtidigt orka bygga upp styrka / effekt så man kan nå sina 4w/kg nån gång 😉
Man brukar ju höra att när man kör högintesivt har kroppen svårare att ta upp kolhydrater, får man någon effekt av att träna kroppen att ta upp mer kolhydrater genom att inta ”för mycket” kolhydrater under intervallpass så länge kvaliteten på passet inte påverkas? Hur mycket går det att påverka/träna kroppens förmåga att ta upp kolhydrater över huvud taget? Ungefär 100g kolhydrater per timme under långa tävlingar är ett riktvärde man ofta hör, om man tränar detta aktivt är det möjligt att kunna ta upp 150g/h? Tack för erat grymma jobb med podden!
Hej! Jag har en lång fråga angående min puls. Jag är en löpare som springer milen på 34.30. Jag har dom sista 2 åren haft väldigt svårt att komma upp i puls. Tex om jag kör 4x2km i farter mellan mil och halvmara-tempo så kan jag ibland knappt komma upp i 80% av max. Efter en arbetsdag har jag ofta 10-15 slag lägre puls än på helgen trots samma tempo. På distanspass i både flack och kuperad terräng med snittfarter runt 4.50min/km så snittar jag oftast 100-110slag/min(55-58%). Har vid något tillfälle kommit upp i närheten av min maxpuls så den verkar inte ha ändrats. Hur kommer det sig att pulsen är så låg?